Analys av konsumtionsmiljö
Valutaräntorna har höjts flera gånger, vilket förvärrat den ekonomiska svagheten, vilket resulterat i dålig personlig inkomsttillväxt och en instabil konsumentbas.
Sedan 2{{10}}23 har Europeiska centralbanken höjt räntorna tre gånger, och referensräntan har ökat från 3 % till 3,75 %, betydligt högre än nollräntepolicyn vid mitten av 2022; Bank of England har också höjt räntorna två gånger i år, där referensräntan har stigit till 4,5 %, båda har nått sina högsta nivåer sedan den internationella finanskrisen 2008. Ökningen av räntorna ökar lånekostnaderna, hämmar återhämtningen av investeringar och konsumtion, vilket leder till ekonomisk svaghet och en avmattning i personlig inkomsttillväxt. Under första kvartalet 2023 minskade Tysklands BNP med 0,2 % på årsbasis, medan Storbritanniens och Frankrikes BNP endast ökade med 0,2 % respektive 0,9 % på årsbasis. Tillväxttakten minskade med 4,3, 10,4 och 3,6 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Under första kvartalet ökade den disponibla inkomsten för tyska hushåll med 4,7 % på årsbasis, den nominella lönen för brittiska anställda ökade med 5,2 % på årsbasis, en minskning med 4 respektive 3,7 procentenheter jämfört med samma sak. perioden förra året, och den faktiska köpkraften för de franska hushållen minskade med 0,4 % månad för månad. Dessutom, enligt rapporten från den brittiska stormarknadskedjan Asadal, sjönk 80 % av de brittiska hushållens disponibla inkomst i maj och 40 % av de brittiska hushållen hamnade i en negativ inkomstsituation. Den faktiska inkomsten räcker inte för att betala räkningar och konsumera förnödenheter.
Det totala priset är högt och konsumentpriserna på kläder och klädprodukter fluktuerar och stiger, vilket försvagar den faktiska köpkraften.
Påverkade av faktorer som överskott av likviditet och försörjningsbrist har europeiska länder i allmänhet stått inför ett allvarligt inflationstryck sedan 2022. Även om euroområdet och Storbritannien ofta har höjt räntorna sedan 2022 för att dämpa prisökningarna, har inflationstakten i EU och Storbritannien nyligen sjunkit från sin höjdpunkt på över 10 % under andra halvan av 2022 till 7 % till 9 %, men fortfarande långt över den normala inflationsnivån på omkring 2 %. Höga priser har avsevärt höjt levnadskostnaderna och dämpat tillväxten av konsumentefterfrågan. Under första kvartalet 2023 minskade de tyska hushållens slutliga konsumtion med 1 % på årsbasis, medan de faktiska konsumtionsutgifterna för brittiska hushåll inte ökade; De franska hushållens slutliga konsumtion minskade med 0,1 % månad för månad, medan mängden personlig konsumtion exklusive prisfaktorer minskade med 0,6 % månad för månad.
Ur klädkonsumtionsprisernas perspektiv minskade inte Frankrike, Tyskland och Storbritannien inte bara gradvis i takt med att inflationstrycket lättade, utan visade också en fluktuerande uppåtgående trend. Mot bakgrund av hushållens dåliga inkomsttillväxt har höga priser en betydande hämmande effekt på klädkonsumtionen. Under första kvartalet 2023 ökade hushållens konsumtionsutgifter för kläder och skor i Tyskland med 0,9 % på årsbasis, medan hushållskonsumtionen för kläder och skor i Frankrike och Storbritannien ökade minskade med 0,4 % och 3,8 % på årsbasis, med tillväxttakten som sjönk med 48,4, 6,2 respektive 27,4 procentenheter jämfört med samma period förra året. I mars 2023 minskade detaljförsäljningen av klädrelaterade produkter i Frankrike med 0,1 % på årsbasis, medan detaljförsäljningen av klädrelaterade produkter i Tyskland minskade med 8,7 % i april jämfört med föregående år; Under de fyra första månaderna ökade detaljhandeln av klädrelaterade produkter i Storbritannien med 13,4 % på årsbasis, vilket minskade med 45,3 procentenheter jämfört med samma period förra året. Om prisökningar exkluderas är den faktiska detaljhandelsförsäljningen i princip nolltillväxt.
Importsituationsanalys
För närvarande har importvolymen av textilier och kläder inom EU ökat, medan den externa importen har minskat.
Konsumtionsmarknadens kapacitet för EU:s textil- och klädprodukter är relativt stor, och på grund av den gradvisa minskningen av EU:s oberoende utbud av textil och kläder är extern import ett viktigt sätt för EU att möta konsumenternas efterfrågan. 1999 var andelen extern import av EU:s totala textil- och klädimport mindre än hälften, endast 41,8 %. Sedan dess har andelen ökat år för år, över 50 % sedan 2010, tills den faller tillbaka till under 50 % igen 2021. Sedan 2016 har EU importerat textilier och kläder för över 100 miljarder dollar utifrån varje år, med ett importvärde på 153,9 miljarder dollar 2022.
Sedan 2023 har efterfrågan på importerade textilier och kläder från länder utanför EU minskat, samtidigt som internhandeln har fortsatt att växa. Under det första kvartalet importerades totalt 33 miljarder US-dollar utifrån, en minskning på 7,9 % jämfört med föregående år, och andelen har minskat till 46,8 %; Importvärdet av textilier och kläder inom EU var 37,5 miljarder US-dollar, en ökning med 6,9 % jämfört med föregående år. Ur ett land för land-perspektiv ökade Tyskland och Frankrike under första kvartalet textilier och kläder från EU med 3,7 % respektive 10,3 % på årsbasis, medan importen av textilier och kläder från länder utanför EU minskade med 0,3 % respektive 9,9 % på årsbasis.
Nedgången i textil- och klädimport från EU i Storbritannien är betydligt mindre än import från länder utanför EU.
Storbritanniens import av textilier och kläder är huvudsakligen handel med utanför EU. År 2022 importerade Storbritannien totalt 27,61 miljarder pund textilier och kläder, varav endast 32 % importerades från EU och 68 % importerades från länder utanför EU, något lägre än toppen på 70,5 % 2010. Från uppgifterna har Brexit inte haft någon betydande inverkan på textil- och klädhandeln mellan Storbritannien och EU.
Från januari till april 2023 importerade Storbritannien totalt 7,16 miljarder pund textilier och kläder, varav mängden textilier och kläder som importerades från EU minskade med 4,7 % på årsbasis, mängden textilier och kläder som importerades från utanför EU minskade med 14,5 % på årsbasis, och andelen import från länder utanför EU minskade också med 3,8 procentenheter på årsbasis till 63,5 %.
Under de senaste åren har Kinas andel av EU:s och Storbritanniens textil- och klädimportmarknader minskat år för år.
Före 2020 nådde Kinas andel av EU:s textil- och klädimportmarknad en topp på 42,5 % 2010 och har sedan dess minskat år för år och sjunkit till 31,1 % 2019. Covid-utbrottet-19 utlöste en snabb ökad efterfrågan på EU-masker, skyddskläder och andra produkter. Den massiva importen av epidemiförebyggande material lyfte Kinas andel av EU:s textil- och klädimportmarknad till en högsta nivå på 42,7 %. Men sedan dess, eftersom efterfrågan på epidemiförebyggande material har minskat från sin topp, och den internationella handelsmiljön har blivit allt mer komplex, har marknadsandelen för textilier och kläder som exporteras av Kina i Europeiska unionen återgått till en nedåtgående bana och nått 32,3 % 2022. Medan Kinas marknadsandel har minskat har marknadsandelen för de tre sydasiatiska länderna som Bangladesh, Indien och Pakistan ökat mest. Under 2010 stod textil- och klädprodukterna i de tre sydasiatiska länderna endast för 18,5 % av EU:s importmarknad, och denna andel ökade till 26,7 % 2022.
Sedan den så kallade "Xinjiang Related Act" i USA trädde i kraft har utrikeshandelsmiljön för Kinas textilindustri blivit mer komplex och svår. I september 2022 antog EU-kommissionen det så kallade "Forced Labor Ban"-utkastet, som rekommenderar att EU vidtar åtgärder för att förbjuda användningen av produkter tillverkade genom tvångsarbete på EU-marknaden. Även om EU ännu inte har tillkännagett framstegen och datumet för utkastets ikraftträdande, har många köpare justerat och minskat sin direktimportskala för att undvika risker, vilket indirekt föranlett kinesiska textilföretag att öka utomlands produktionskapacitet, vilket påverkar den direkta exporten av kinesiska textilier och Kläder.
Från januari till april 2023 var Kinas marknadsandel för importerade textilier och kläder från EU endast 26,9 %, en minskning med 4,1 procentenheter jämfört med samma period förra året, och den totala andelen av de tre sydasiatiska länderna översteg 2,3 procent. poäng. Ur ett nationellt perspektiv har Kinas andel av textil- och klädimportmarknaderna i Frankrike och Tyskland, de viktigaste medlemsländerna i Europeiska unionen, minskat, och dess andel av importmarknaden i Storbritannien har också visat samma trend. Från januari till april 2023 var andelen textilier och kläder som exporterades av Kina på importmarknaderna i Frankrike, Tyskland och Storbritannien 27,5 %, 23,5 % respektive 26,6 %, en minskning med 4,6, 4,6 och 4,1 procent. poäng jämfört med samma period förra året.
Europeiska unionen har en befolkning på cirka 450 miljoner, med en BNP per capita på 38 000 US-dollar. De årliga utgifterna för personliga kläder och skor överstiger 360 miljarder US-dollar, vilket gör det till en av de viktigaste textil- och klädkonsumtionsmarknaderna i världen. Bland dem är Tyskland, Frankrike, Spanien och Nederländerna större marknader för textil- och klädkonsumtion och -import, där Tyskland och Frankrike står för cirka 40 % av de totala hushållsutgifterna för konsumtion av kläder och skor i EU. EU har en viss produktions- och leveranskapacitet för textilier och kläder, men konsumentmarknadens kapacitet är större. Förutom att möta viss efterfrågan genom EU:s interna handelscykel behöver man också importera cirka 150 miljarder dollar i textilier och kläder från länder utanför EU varje år. Storbritannien slutförde Brexit 2020, och dess klädrelaterade produktförbrukningskapacitet motsvarar Tyskland. Mängden importerade textilier och kläder från länder utanför EU motsvarar Frankrike.
källa:https://www.tnc.com.cn/info/c-001001-d-3733476.html